Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?Vägen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.